Greven

Det är på tiden att jag outar vem "Greven" är som brukar skriva massa oförskämdheter i kommentarsfältet på denna bloggen. Greven är en 36-årig, oftast berusad nykterist som vigt sitt liv åt vågsurfing och hävdar bestämt att Sverige och Finland är de absolut bästa länderna för hardcore surfing. På bilden ovan syns han vid Härlanda Tjärn i Göteborg en februaridag när vågabstinensen blev för stor. Dagar när inte breaket är det rätta (360 dagar per år) sitter han framför datorn och beställer hem det senaste surfvaxet eller skriver kommentarer här på bloggen. Drömmen att få uppleva en våg som når högre än till knäna gör att Greven fortfarande inte jobbat en dag i sitt liv och fortfarande bor kvar i sin husvagn i Angereds friluftsområde. Så alla idrottare som gnäller över dåliga träningsförhållande kan tänka på Greven varje gång det regnar på cykelturen. Det finns dom som har det värre.

Livin da dream!

Snabbt in och lägg sig i fosterställning i baksätet nu!

Vårtecken

Första passet på tempohojjen idag. Extrem skillnad att gå från MTB med spikdäck, svampig dämpare, skärmar och upprätt sittställning till slimmad tempohoj. Men det man vinner i fart förlorar man i träningstid. Totalt 2 timmar mindre träning/dag. Får hitta en längre runda att köra till och från labbet. Eller ta mig i kragen och simma mera...

Var är bilden tagen?

Jag testade en ny smitväg in till Babylon igår. Närmare enligt Eniro men det tog minst 20 minuter längre eftersom det var dödsis på stigarna inne i skogen. Den som vet vad stället heter är värd att kallas "Kungen av Smitvägar" hela veckan ut.  
Ledtråd: Jag kröp över denna bron i hopp om en genväg hem efter att David Näsvik och Odd hängt av mig nere i Nyköpingstrakterna redan 2007. Det slutade med att jag fick tigga till mig bitsocker på bonkmacken i Tullinge för att klara mig hela vägen hem

Filip vs vintern

Nu är jag frisk. Pesten var nog mycoplasma, det var det som gick på labbet iaf. Inte för jag testade mig. Ingen antibiotika heller, tror det är bra för kroppen att lära ut vett och etikett till baciller utan farmaceutisk hjälp. 13 dagar med ytterst bristfällig motion.  På bästa manér har jag nu satt 21 timmar träning på 4 dagar, det blir väl närmre 24 timmar innan jag är hemma ikväll då sydostan blåser rätt bra därute. Motvind hem alltså.

En fantastiskt underbar överraskning var att under min konvalescens så har jorden lutat sig mer mot solen till och det var nästan ljust när jag cyklade hemifrån 05.30 i måndags. Det var fan som att se guds ansikte i de där solstrålarna. Det gjorde inget att det var 8 minus ens. Det var nog så här Amundsen kände sig när han övervintrat på Sydpolen tror jag.

Det finns ju rätt många sånger som besjunger vårens ankomst. Klassikern är väl "Vintern rasat ut" eller The Beatles "Here comes the sun" men dom låtarna överlåter jag till mindre testosteronstinna individer. Själv håller jag mig till Amon Amarths "Pursuit of Vikings". Dom gör något så ovanligt som att kombinera dödsmetal med en kramgo text, känn bara på den här inledningen, det är så man vill krypa upp i soffan och klappa katterna på direkten:

"The warming sun returns again
And melts away the snow
The sea is freed from icy chains
Winter is letting go
Standing on the ocean side
We can hear the waves
Calling us out with tide
To sail into our fate"