söndag 25 november 2012

Steve Prefontaine

Jag rotade runt bland några orginalartiklar från 70-talet på labbet. Hittade till min förtjusning fina testresultat på Steve Prefontaine, ni vet löparhårdingen som var flickornas favorit, presterade 5000m på 13.21 och 10000m på 27.43, gjorde en heroisk insats i OS 1972 men som tyvärr körde ihjäl sig efter att ha tagit bilen hem efter en runda på krogen. Hans fysiologi är helt anmärkningsvärd även för en löpare i världsklass. I studien jämförs han med andra elitlöpare och jag börjar tro att hans uttalande stämmer:

"I'm not better then anyone else on the team, I can just push myself harder".

Framförallt respekterar jag honom för att han genomgick det fyra dagar långa testet, med biopsier, undervattensvägningar och massa tester hit och dit. Ett tecken på osjälviskhet om ni frågar mig. Han jämförs här med 13 andra löpare från Oregons grymma löparteam varav 6 st var olympier.

Exklusiv världspremiär på nitrovegan
Fysfakta om Prefontaine, för första gången publicerade på detta sätt, de andra elitlöparnas värde inom parentes:
Längd: 170cm (176cm)
Vikt: 66 kg (63kg)
Vilopuls: 42 (48)
Fettprocent: 7.3 % (7%)
VO2max: 84.4 ml/kg/min - 5.57 l/min  (79 ml/kg/min)
Max laktat: 16.3 mmol
Andel långsamma muskelfibrer: 27% (71%)
Fiberyta snabba fibrer: 8027 (8324)
Fiberyta långsamma fibrer: 10624 (6485)
Aktivitet oxidativt enzym: 811 (746)
Aktivitet glykolytiskt enzym: 22 (21.6)
Rapporterad träningsdos: 11-20 mil/vecka

Han är alltså ganska lik de andra killarna i laget men det sjuka här är alltså att han har hela 73% snabba fibrer och de få långsamma fibrer han har är på bodybuildarnivån 10624 kvadratmillimeter tjocka. Undrar om Steve Prefontaine egentligen inte var en sprinter som föddes med ett hjärta dimensionerat för ett lejon och ett pannben av stål. Kombon av just högt syreupptag, mycket snabba muskelfibrer och tjockt pannben verkar vara framgångsrik om inte annat.

måndag 12 november 2012

Jag borde blogga mer

Stämmer in i de halta och lyttas kör och meddelar att jag ventilerat ner en övre luftvägsinfektion i nedre luftvägarna. 11 dagars utan fysisk aktivitet och jag räknar fortfarande. Hela säsongen 2013 är redan är förstörd. Kanske även karriären. Min lovande karriär som svettig pendlargubbe.

 Det finns en stor och otäck bieffekt av att träna när man är sjuk och det är risken att man utvecklar hjärtmuskelinflammation. Men en ännu hemskare bieffekt av att INTE träna när man är sjuk är att man måste åka buss/tåg till jobbet.

Ord kan inte beskriv den vidriga känslan av att komma till jobbet i ett icketränat tillstånd. Eller att komma hem på kvällen i icketränat tillstånd och med stort antal minuter bussssätessmak i häcken.  Hellre tjugo punkteringar på riksettan än ett signalfel på pendeln som jag brukar skoja för mig själv.

Googlade på huskurer mot hosta. Någon föreslog en näve stesolid, en flaska konjak och ett varmt bad. Då slipper man skiten för gott. Allt annat också för den delen.

Imorgon ska cykeln fram igen. Tabata i varenda backe.

Tänk vad underbart.