tisdagen den 30:e augusti 2011

Och dom kallar MIG självplågare...

Fjärde veckans cykelpendlande inlett. Idag var det en nästan magiskt vacker och sval sensommarmorgon. På ängarna låg en tjock dimma som precis började lätta. Uppför första seriösa backen så cyklade jag upp genom dimman och kände hur solen kom fram och värmde upp mig, när jag vände mig om såg jag ett otroligt vackert landskap med skogsdungar inbäddade i moln.

Nästan alla på jobbet tycker jag är störd bortom all fattning som cyklar dryga 12 mil om dagen när jag bodde så bekvämt och nära förrut. Enligt min uppfattning är det alternativen till att cykla, som är först bil och sedan trängas på en pendel till t-centralen eller att sitta i en bilkö hela vägen, som är stört hemska. Det får vara bra mycket saltad blötsnö på vägen innan bilen lockar mer än cykeln. Jag är djupt tacksam att min kropp är hel och frisk och klarar att träna fem timmar om dagen så jag slipper bilköerna. Känslan nu jämfört med min dekadenta vår och försommar då jag bara tränade lite sporadisk är enorm. All mat smakar nu ljuvligt gott igen, vatten är mycket godare att dricka än Cola, att sova är skönt och känslan att sätta sig i soffan är som att få en kram av sin bästa vän.


En lite rolig grej på resan är tre lite äldre cyklande killar som jag cyklade förbi första gången för ett par veckor sen. Dom ger intryck av att vara klassiska "vi siktar mot vättern 2012-gubbar" som cykelpendlar som träning. Vi snackar racers med extremt höga styren, fladdriga R90-träningsställ och en av killarna har vanliga pedaler med remmar istället för riktiga cykelpedaler. Första gången jag cyklade förbi fick ena killen för sig att ta rygg och spurtade ifatt i en backe. Andningsfrekvens 55, Borgskattning 19 och släppte i nästa backe. Dagen efter försökte alla ta rulle men släppte efter någon minut. I fredags stod dom och väntade på mig vid en busshållplats, när dom fick syn på mig blev det en jäkla fart; av med ullvästen, 5 snabba drag på ciggen men sen misslyckades den ene (rökaren) att klicka i sina skor i pedalerna och alla missade mig. Idag var dom mer välorganiserade, den långe tog rullen, rökaren direkt bakom. Tyvärr började den normale (varken lång eller röker) att sprinta typ 10 sek innan jag kom fram till busshållplatsen, vi snackar all-out-försöka-vrida-av-styret-ute-i-vänsterfilen-toksprint och var för trött för att ta rulle när jag väl kom ifatt. Missbedömning a la carté. Dom andra två satt bak och flåsade uppför säkert tre-fyra backar innan dom vek sig. Det roliga är att jag kör relativt lugnt, typ 200-210w ändå är det så svårt för dom. Lite bättre taktik, lägre styre och högre ringtryck så borde dom klara det lite bättre tycker man.













Åå va skönt att slippa cykla

5 kommentarer:

  1. Har du pratat med gubbarna eller bara blåser du förbi utan ett ord?

    SvaraRadera
  2. Lite kul vardagsstory där som flippar ur lite till fria fantasier a'la Larsen på slutet.. häärligt

    SvaraRadera
  3. HAHA! Jävligt rolig läsning, och inte ens i närheten av så roligt som att uppleva det där. //Härdfeldt

    SvaraRadera
  4. Ola: Träffade faktiskt Rökaren på hemvägen igår. Han va ju inte jättepratglad men ett par artighetsfraser blev det.

    Greven: Du e go du. Jag tar med absinthen till Stenkys bröllop så ska vi se om du tror att du fått FM-sändare inopererade i hörntänderna igen ;-)
    /Filip

    SvaraRadera
  5. Ta och fixa lite lustgas till festen också så vi kan punda oss lite din lilla kvävebög.

    SvaraRadera