lördag 27 november 2010

Stenålderskost

Nyligen hemkommen från herrefolkets härliga stat, USA, så har jag en hel del funderingar kring kosthållningen i västvärlden.

Det ny-gamla konceptet att äta stenålderskost har ju anammats både vitt och brett på sistone. I många kretsar drar man likheter mellan LCHF-kost (Low Carbohydrate High Fat) och stenålderskost. Det är lite lurigt att hitta någon definition på LCHF men det verkar som <5% av energin eller ca 1g/kg kroppsvikt ska komma från kolhydrater. Sen finns det såklart ett gäng avarter och varianter på detta. I USA finns begreppet Paleo-diet och går ut på att man ska äta en kost som efterliknar stenålderskosten. Tanken är iaf att människan under lång tid utvecklats med en kosthållning som vi följde när vi var jägare-samlare. Homo Sapiens har funnits i 200 000 år och jordbruket kom igång för endast 10 000 år sedan. Personligen är jag skeptisk till att det finns några fördelar att gå från en normal välbalanserad kost till stenålderskost. Det enda evolutionära tryck som finns är överlevnadsvärdet i en viss kost och förmåga att äta en mängd olika livsmedel är det som gynnat oss mest. Negativa aspekter av t.ex. socker, mättat fett etc spelar ingen evolutionär roll eftersom vi hann fortplanta oss eller dö av andra orsaker innan vi dog av diabetes eller hjärt-kärlsjukdom. Men skit samma, jag har lagt ner lite kraft på att hitta vetenskapliga studier som undersökt vad jägare-samlare äter. Rent generellt finns det inga arkeologiska fynd som verkar vara till någon hjälp, vid utgrävningar hittar man både växter och animalier men hur mycket man åt av varje är svårt att säga. Det man har att förlita sig på är att studera nutida jägare-samlare och analysera vad de äter.

Inte särskilt förvånande så finner man att det inte finns EN stenålderskost utan flera som dessutom verkar variera med vilken breddgrad man bor på. Stammar som lever nära ekvatorn lever huvudsakligen på vegetabilier och inuiter på tundran lever huvudsakligen på animalier. Detta är en av människosläktets stora förmågor; anpassningsbarhet och förmåga att överleva på många olika koster. Några generella skillnader mellan dagens kost och jägare-samlare kosten:

- Man åt mer energi än nu tack vare att man var mer aktiv
- Man åt mer protein och mer fibrer än nu
- Ungefär lika mycket fett totalt men mycket mer fleromättade fetter än nu.
- Ca dubbelt så mycket frukt och grönsaker.
- Inga cerialier eller raffinerade produkter.
- Mycket mindre salt än nu.
Energifördelningen har uppskattats till 33% protein, 45% kolhydrater och 22% fett. Med en total energiförbrukning på 4000 kcal och en genomsnittlig kroppsvikt på 55kg ger detta ett kolhydratintag på 7.8g/kg vilket är en hel del. Proteinintaget landar på bodybuildarnivån 6g/kg kroppsvikt! I den extremaste stammen av fettätande inuiter kom 58% från fett, 22% från protein och 20% från kolhydrater.

Om man kollar på vilka livsmedel som åts så berodde det såklart helt och hållet på tillgänglighet. Ett utmärkande drag är att jägare-samlare instinktivt verkar följa "the optimal foraging theory" dvs att man jagar-samlar den mat som ger mesta möjliga energi för minsta möjliga energiutgift. Det lönar sig alltså inte att jaga en mager hare hela dagen om det finns fullt med äpple på träden!

Det finns väldigt lite välgjorda studier i området men det ovanstående är taget från två nedanstående studier:
-Plant-animal subsistence ratios and macro-nutrient energy estimations in worldwide hunterer-gatherer diets. Cordain et al, AJCN 2000
- Paleolithic nutrition revisited: A twelve-year retrospective on its nature and implications. Eaton et al, EJCN 1997.

Jag blev väldigt förvånad av vilka mängder kolhydrater de fick i sig. Man har trots allt en bild av en stenålderssnubbe som sitter och gnager på ett rått köttstycke utanför grottan. Frågan är var myten att stenålderskost skulle vara kolhydratfattig kommer från? Om någon kan ge vetenskapliga referenser så mottages de tacksammast!

10 kommentarer:

  1. Jag tror precis som du skriver att man tenderar satt bunta ihop stenålderskost med LCHF pga ren och skär okunskap eller för att det passar ens syften. Sen är ju begreppet stenålderskost inte direkt precist; liksom inom all evolutionsteori så florerar det ett stort antal godtyckliga s k "just so"-hypoteser och man försöker förklara allt möjligt med att vi är "designade" för ditten eller datten. Inte bara finns det tusen olika varianter av hur jägare och samlare ätit under olika betingelser och i olika miljöer historiskt. Det finns också lika många uttolkare av vad denna stenålderskost eller paleolitisk kost är idag och vad den bör vara.
    Stenålderskost innehåller generellt en lägre andel kolhydrater än vad en typisk tallriksmodell eller näringspyramid förespråkar, men är i de flesta fall ganska långt ifrån LCHF. Däremot finns det de som kombinerar stenålderstänk med LCHF, speciellt i kokboks- och bantningsknepsbranchen därför att begreppen tangerar varandra i viss mån och för att båda säljer, just nu.
    Jag har själv studerat stenåldersdieten närmare det senaste halvåret, inte minst genom att äta den. Och jag kan bara konstatera att det funkar. Jag mår bra och är mer deffad än nånsin förut. Däremot har jag problem med den etiska asppekten av att trycka i sig så djävulskt mycket kadaver hela tiden. Gott förstås men...

    SvaraRadera
  2. Jag äter mycket sirap för det tror jag att man åt på stenåldern, eftersom bin fanns då också!

    SvaraRadera
  3. Nu är det faktiskt så att sirap inte kommer från bin utan från analöppningen hos rödmyror!

    SvaraRadera
  4. TriDave och Johan L: Svensktriathlonelit har ännu en gång visat sitt skarpsinne i kostdebatten!

    Johan: Jo, Herr Hedenhös hade ju inte mycket till etiska funderingar och miljötänk. Dock var deras offer närproducerade a la carte!

    SvaraRadera
  5. @Filip,

    Om du nog inte förstod att jag skämtade så får jag väl hoppas att de gener jag har för min fysik överpresterar istället ;)

    @Johan L, HELA mitt förra inlägg var lite skämtsamt skrivit. Sedan om jag är ett skämt får väl mina resultat utröna.

    Min "take" på Stenis är iaf att jag har aldrig varit så slimmad(ofet) efter de tre gånger jag träffat(1v/2v/3v), dessvärre har jag aldrig presterat och mått så dåligt som när jag utvärderat denna kost..

    Ps, rödmyror fanns på stenålder :)

    SvaraRadera
  6. Dave: ärru full eller? Ditt inlägg är i princip outydbart??

    SvaraRadera
  7. Dave och Johan L: Nä, nu är det SISTA gången jag säger åt er. INGET bråk i klassrummet!!

    SvaraRadera
  8. hmm, min kommentar försvann visst...

    Hur tusan kunde de få tag i och äta så mycket kolhydrater utan att odla? Mycket kött och fett är lättare att förstå, men nästan 2000 kcal från frukt/bär/rötter är ju nästan svårt i dagens samhälle att få i sig.

    SvaraRadera
  9. Enligt vad jag läste så var grönsaker och rötter de största kolhydratkällorna, därefter frukt och sen nötter. Svårt att jämföra med dagens grönsaker som är förädlade till oigenkännelighet men man fattar ju att om man hittar en köttig grönsak som typ en pumpa så är det ju fest halva natten sen. Sen finns det ju riktigt saftiga rötter också, jag minns när vi drog upp en tistel i lumpen och nere i jorden uppenbarade sig underbart saftiga, söta knölar stora som tennisbollar. Då vart det oxå fest sen.

    SvaraRadera