Bonk från förr

Min 90-åriga granne var snäll nog att låna mig en klippbok om orientering från 40-talet. Jag orienterade ju mycket i min ljuva ungdom och minns de gamla gubbarna i klubben som brukade dra skrönor i bastun om hur tuffa dom varit. Men när ett namn kom på tal blev det alltid helt tyst bland gubbarna; Henry Pettersson. Henry var tydligen helt outstanding den hårdaste karl som gått i ett par skor. Jag minns historier om hur han sprungit rakt genom taggtrådar, jobbade dygnet runt på verket och sprang milen under 32 i militärkängor. Då trodde vi såklart att gubbarna överdrev. I klippboken är Henry omnämnd på ett par ställen och det verkar som det flesta historierna var sanna. Ett urklipp vittnar om hur Henry cyklat 7 mil i regn och hagel för att ta sig till en tävling, när han kom fram var han för nedkyld för att starta. En funktionär hade då, citat "vadderat skjortan på karln med gårdagens tidning för att han skulle få upp värmen. Ändå finns de folk som menar att Blekinge Läns Tidning inte är till gagn för idrottsrörelsen". Efter tävlingen (som Henry vann) hade han vägrat öppna bastun när det var damernas tur. Citat "Ej så chevalereskt men förståligt då regnet tilltagit och Henry hade cykelturen tillbaka som väntade".

En karl som måste stå för tidernas hårdaste bonk lär vara Bror Andersson. Han startade en orienteringstävling på söndag förmiddag, väggade och lyckades inta ta sig i mål. Framåt kvällning sätter funktionärerna igång en skallgångskedja men hittar inte Bror. En annons som är väldigt lik en dödsannons finns med i tisdagsmorgonens tidning. Militären kallas in och efter långt sökande hittar dom honom. Citat: "Sökningarna kröntes med framgång då manskapet ur kustartilleriet under ledning av Löjtnant Andreasson hittade den saknade, hopkrupen och tungt sovandes under en gran bara 300 meter från en bebodd stuga. Vid återfinnandet hade han intet minne av att ha deltagit i någon tävling. Han fördes till lasarettet men tillfrisknade snabbt när han fått i sig en måltid."

52 timmar ensam ute i skogen. Inte ett minne av vad som hänt. Tänk på det nästa gång ni väggar och har ett par mil med motvind hem. Om ni hittar er dödsannons i tidningen när ni kommer hem så har ni rätt att klaga.