För bara någon timme sen kom releasen av min grupps senaste artikel om effekterna av nitratladdning. Vi visade redan 2007 att metabolismen blir lite effektivare efter 3 dagar på en nitratrik kost. Efter det har det kommit 6 andra studier som visar i stort sett samma sak men ingen har riktigt kunnat förklara hur det sker, vi tycker vi har hittat själva mekanismen i detta jobbet. Detta är betalningen för alla långa dagar på labbet som framförallt Tompa och jag slitit med analyserna. Väldigt kortfattat kan man sammanfatta våra resultat så här:
För att mitokondrierna ska kunna bilda ATP som behövs för allt arbete som kroppen ska utföra, behöver substrat (energi från maten) brytas ner i citronsyracykeln. Energin i elektronerna som frigörs i dessa processer hjälper till att pumpa protoner över mitokondriens inre membran och skapar en membranpotential, denna energi kan sen användas för att bilda ATP från ADP. En stor anledning till att vi är så ineffektiva som vi faktiskt är beror på att protoner "läcker" tillbaka utan att bilda ATP. Det vi sett är att detta läckage minskar efter bara 3 dagar på en nitratrik kost, vi har även lyckats hitta två specifika proteiner som sitter i mitokondriemembranet som är nedreglerat efter nitratsupplementering. Vi fick till och med omslagsbilden till tidskriften (Cell Metabolism) där vi publicerar våra fynd. Några andra forskare har varit snabba och kommenterat våra fynd, bl.a. kommenterar dom effekterna på prestationsförmåga och anpassning till höghöjd. Svinkul. Ännu roligare är att vi har mer spännande resultat på gång som kanske är lite mer tillämpbar hardcorefysiologi. Vi ska bara få tummen ur och publicera det oxå.
Vad spännande!
SvaraRaderaGår det att ge ett svar på vad vi pratar för mängd nitrat (mg?) per dag som man bör få i sig ? Och vi pratar väl om rödbetor och spenat, bland annat då antar jag? Eller har du några andra tips på nitratrik kost? :)
/ Jesper.
I grönsaker räknat typ 3 tallrikar sallad om dan eller 3 stora rödbetor. Rekommenderar inte någon att ta nitrat i ren form, risken att överdosera eller ffa förväxla med det mer toxiska nitrit är för stor.
SvaraRaderaTack för svaret! Rödbetor är bra skit!
SvaraRaderaHej Filip!
SvaraRaderaMin mor har diagnosen mitokondriell myopati, som är långsamt progredierande. Vad jag förstår finns ingen bot för sjukdomen, och dessutom verkar såväl uppkomstorsaker (förutom genetisk defekt) samt exakt vilka delar i produktionen av ADP/ATP som falerar inte fullt klarlagda.
Den enda "medicin" som ordinerats är höga doser av C-vitamin och E-vitamin, och på min inrådan Q10 (läste på nätet att detta coenzym är inblandat i processen ovan och behandlade läkare hade inget att invända utan skrev ut recept).
Tror du hennes tillstånd skulle kunna förbättras (inte botas) genom ett ökat nitatintag (t.ex. några rödbetor till lunch och 2-3 salladsportioner per dag)?
Bästa hälsningar Anders
Ps. Läste med stort intresse dina tidigare bloggposter om sambandet kost träning (speciellt den om din test av olika förbänningssubstrat vid låga glykogendepåer), då jag själv nyss testade att köra ett längre löppass efter 2 dagars fasta. Dessutom har jag själv börjat äta mer och mer stenålderskost/LCHF efter ha tagit intryck Coltings och Ferrys filosofier angående kost och träning.
Min mailadress:
ceoofhtgjclub@gmail.com
Pandalus: Oj då, låter som din mor har en komplex 1-nedsättning eftersom hon blivit ordinerade C och E-vitamin? Har man en mitokondriell sjukdom kan det ju bildas stora mängder syreradikaler som kan bli skadligt i längden. Jag kan varken råda eller avråda från mycket nitratrika grönsaker. Om du läser kommentaren som en annan forskargrupp skrev till vår artikel så finns det vissa möjligheter att syreradikalproduktionen ökar när protonläckaget minskar.
SvaraRaderaHur gick det att springa långt efter fastan?
Coolt, men ännu creddigare att det är en artikel i dagens GöteborgsPosten (sic!)... Det slår väl högre än Cell Metabolism?
SvaraRaderaPeter Oom
Det stod till och med i GP om artikeln. Men det var bara Dr Eddie och Jon som var omnämnda. Inte dr. Phil.
SvaraRaderaHej igen Filip!
SvaraRaderaTack för ditt svar!
Jodå, det var rejält tungt, inte minst mentalt, men jag gjorde några intressanta (underliga?) reflektioner ändå. Inledningsvis kändes musklerna pigga och fräscha men jag var, trots den lugna farten, betydligt mer andfådd än vanligt och ganska snart kände jag mig trött, ja nästan sömnig (trots att benen, musklerna kändes pigga), kanske beroende på att blodsockret i blodbanan (hjärnan) var mycket låg. Efter en dryg timmes löpning skiftade det plötsligt och musklerna kändes dyngtrötta, men andfåddheten minskade och jag kände mig pigg och glad.
Min tanke är att kroppen även vid såväl lågt blodsockervärde som låga glykogendepåer vid plötslig fysisk aktivitet(som tidigare i evolutionen betydde flykt från fara) ändå prioriterar att sänka blodsockret till förmån för muskelenergi visavi hjärnkacitet, medan efter det att man hållt på ett tag (och bevisligen överlevt det akuta hotet) åter är viktigt för hjärnan att inte skadas eller att omdömet försämras.
Har du några teorier om händelseförloppet, gärna med en fysiologisk/biokemisk förklaringsmodell?
Pandalus: Har själv märkt att ketosen har någon form av euforisk effekt men man kommer ju aldrig ifrån att prestationsförmågan är tydligt sämre. Hjärnan är ju ändå alltid prio 1 när det gäller vart glukosen ska ta vägen. Tur är väl det...
SvaraRaderaPåverkas nitrat i grönsaker av kokning? Rödbetssoppa är ju betydligt godare än rödbetsjuice(tycker jag). Det löser väl ut en del, men om man änvänder kokvattnet i soppan?
SvaraRadera